Lusthus - Hus för lust och njutning

Ebba Brahes hus i Bockhammar, Virsbo herrgård

Här i Västmanlands län skapades en stor trädgård vid Strömsholms slott 1669 efter en generalplan utförd av arkitekten Nicodemus Tessin d.ä. Den indelades i olika terasser och gräskvarter, buxbomshäckar, planteringar dammar och fontäner. I trädgården fanns också små paviljonger eller lusthus som inspirerat många bruksägare i länet. Bland de äldsta i bevarade i länet är Ebba Brahes lusthus på Bockhammar i Gunnilbo socken. Det kröns av en vindflöjel med årtalet 1636. Årtalet, liksom namnet Ebba Brahe, tyder på att det skulle vara från 1600-talet men troligen är det yngre.

I herrgårdsparken på Virsbo står ett vitmålat lusthus som till formen mycket påminner om Ebba Brahes lusthus inte minst det klockformade spåntaket. Det är dock fyrsidigt i motsats till det åttasidiga i Bockhammar. Bägge har målningar invändigt med blomstermotiv. 

Braheholmen, Lindö herrgård, Bernshammar

Andra bevarade märkligare lusthus är till exempel lusthuset eller lustslottet på Braheholmen i Fläcksjön. Det byggdes med nygotiska stildrag på platsen för den sätesgård Magnus Brahe på 1590-talet låtit uppföra på Axholmen i Fläcksjön och som redan på 1780-talet var helt raserat. Lusthuset eller paviljongen på Axholmen byggdes 1807 som en miniatyr av Brahes stenhus och då tillkom några målningar med motiv ur den flora av sägner som då vuxit fram kring Axholms slott.

I Kärrbo socken lät hovjunkaren Gustaf Silfverstråhle (1748-1816) uppföra ett tempel i den av honom nydanade trädgården på sin fäderneärvda gård Lindö. Templet uppfördes i tidens anda på en kulle nära allén mellan herrgårdsbyggnaden och ekonomigården. Det är rosafärgat med en vit kolonnad efter grekisk förebild av Ferdinand Boberg kallat ”en liten bedårande anordning”. Silfverstråhle lät även uppföra ett lusthus som ligger isolerat nere vid den stenrika Mälarstranden. Det är en enkel knuttimrad eremithydda skapad för meditationer.

Ett lusthus med förebilder i ett grekiskt tempel finns även i den engelska parken på Bernshammar i Heds socken och som pendang ett avträde i form av en kinesisk paviljong. Paviljongen byggdes 1792 med ena halvan avsedd förr tjänstefolket och den andra för herrskapsfolket. Sju år senare byggdes tempelbyggnaden med en gavelfront vilande på fyra kolonner på postament. Fönstren i rokoko, vars fönsterbågar och spröjsar bevarats från byggnadstiden, har sexton små rutor i varje fönster.

Svanå herrgård

Väl inkomponerad i Svanås engelska park i Harakers socken ligger ett lusthus med insvängt, brutet tak, försett med en kulissartad framsida. Parken började anläggas på 1780-talet av Fredrika Wrangel och hennes son Knut Posse. Lusthuset finns inritat på en storskifteskarta från 1791 på vilken det är inlagt ljusrött. Rester av Falu rödfärg kan fortfarande skrapas fram bakom den nuvarande gula oljefärgen. En trappa med gjutjärnshällar med årtalet 1824 leder upp till lusthusets ingång. Från trädgården mellan herrgården och trädgården anlades så småningom en hängbro över ån till en engelsk park med lusthuset placerat i fonden sett från herrgården. Ursprungligen färjades man över. I parken har funnits fler hus bland annat ett trähus byggt över källa nere vid Svartån och ”Eremitens grotta” vilka idag kan ses rekonstruerade. I parken finns en sten med följande inskription:

Baggå herrgård, Kolbäcks kyrka, Färna

Vid Hedströmmens forsande vatten nedanför Baggå herrgård i Skinnskattebergs socken står en kombination av ett åttkantigt badhus och lusthus i två våningar med lusthusdelen ovan den forna spegeldammens yta. Badhusdelen ligger lägre på dammbyggnadens utsida vilket medfört vattentryck till en dusch i badhusdelen. Det var dåvarande ägaren till Baggå hovmarskalken Patrick Reuterswärd som lät bygga denna udda kombination. I samband med en renovering i början på 1980-talet påträffades en blyertsanteckning på en bräda: ”Detta badhus är byggt av P.A.Skoglund A.A.Berggren 1879 och 1880 års winter med beting ett för allt 57 kronor”.

På en tomt intill Kolbäcks kyrka byggdes i mitten av 1800-talet ett väl bevarat lusthus av en dräng som gift sig till gården. Hans byggnad har blivit väl omhändertagen och interiört finns de ursprungliga målningarna intakt bevarade.

I parken på Ferna i Gunnilbo socken, står ett lusthus av putsad och gulfärgad sten. Det är åttasidigt med en klassicistisk portik i norr och absid i söder. Det brutna taket är klätt med plåt och har ett karnissvängt nedre fall. Kvar finns ursprungliga dörrar och smårutiga fönster. Invändigt finns ursprungliga dekorationsmålningar i främst grått och rosa. Det torde ha uppförts i slutet av 1700-talet.

Ängelsberg, Vallby friluftsmuseum, Väsby Kungsgård

Ingående i byggnadsminnet Ängelsberg finns dels det västra slaggstenstornet framför herrgården vilket byggdes omkring 1780. Det västra har gjort tjänst som lusthus och har inrymt salutkanoner och det östra som till exteriören överensstämmer med det västra, har använts som avträde. På en mindre höjd i den engelska parken framför herrgården står ett åttkantigt lusthus av trä byggt under brukspatron Gabriel Casper Timms tid 1848.

I anslutning till bruksherrgården på Vallby friluftsmuseum står ett lusthus ditflyttat från Gideonsbergs gård. Gideonsberg hörde till de större gårdar i Västerås som efter rivning fått ge namn till en av dagens stadsdelar. Det åttkantiga lusthuset som har gustavianska stildrag torde ha uppförts i början av 1800-talet.

Till Väsby Kungsgård i Sala flyttades nyligen ett lusthus, uppfört i början av 1880-talet i stadshotellets trädgård. Det har liksom många andra lusthus i landet kinainspirerade detaljer. Spiran pryds med klippta plåtblommor (ängsklockor) i ungefär liknande utförande som de som satt på hotellbyggnadens spiror. Då Södra Esplanaden byggdes kom lusthuset att hamna på privat tomtmark där det kom att användas som punschveranda för privata sammankomster. I slutet av 1940-talet såldes det och flyttades till Kolarhagen.

Sickelsjö herrgård, Kvarteret Neta i Västerås

På äldre grundmurar intill Sickelsjö herrgård i Götlunda socken står ett lusthus i tegel med spritputsad fasad uppfört 1903. Det har cylindrisk form och ett profilerat, kopparklätt tak som kröns med en vindflöjel med årtalet 1603, en häst och initialerna H A N utstansade. Enligt traditionen på gården kommer flöjeln från Rattenfängerhaus i Hameln och hemfördes av Sickelsjös tidigare ägare häradshövding Behm. Invändigt har lusthuset temperamålningar och en öppen spis murad efter förlaga på Gripsholm.

I stadsmiljö finns några lusthus från 1900-talet såsom i kvarteret Neta i Västerås. Det uppfördes på 1910-talet efter stadsarkitekten Erik Hahrs ritningar. Hahr ägde för övrigt den tomten där han också hade sin västeråsbostad. Lusthuset har enkel, tjärad panel, höga fönster med smäckra spröjsverk och pappklätt tälttak. Interiört finns dekormålningar med bland annat stadens vapen målat uppburet av två putti.