Skolplanschernas landskap
Det var utvecklingen av tryckeritekniken som gjorde det möjligt att trycka de stora skolplanscherna. Efter en tid infördes ett standardformat på 70 x 100 centimeter. Motiven blev fler. Berättelserna från bibeln avbildades och blev ett stöd i den viktiga kristendomsundervisningen. Hantverk och yrken, historiska händelser, geografi och folkslag var andra ämnen som fick sina planscher. Vid den här tiden levde de flesta svenskar utanför städer och tätorter. Många planscher visade därför upp landsbygden med jordbruk och husdjur. Naturplanscherna var uppskattade och berättade om både landskap och om blommor, fåglar, bär, svampar och vilda djur. I undervisningen kombinerades studierna av planscherna med besök och utflykter i landskapet. Även studier av uppstoppade djur som fanns i klassrummet ingick.
Hantverk och yrken, historiska händelser, geografi och folkslag var andra ämnen som fick sina planscher.
Skolplanscherna var som mest populära och använda i skolundervisningen från 1920-talet och fram till 1960-talet. Andra läromedel konkurrerade då ut skolplanscherna. Istället användes modernare hjälpmedel i undervisningen som fotografier och film. Skolböckerna var nu också rikare illustrerade än tidigare och mer anpassade för elevernas studier. Film, bildband, diabilder, projektorer och bandspelare ingick nu som självklara delar i skolarbetet. Skolradion och senare också TV-sändningar för skolan med tillhörande studiehandledningar var andra nya hjälpmedel för elever och lärare. Kartorna var nog den del av skolplanscherna som levde längst kvar i undervisningen. Ofta var dessa rullade innan de hängdes upp på svarta tavlan.
Sommar på landet
Den här bilden speglar familjejordbruket. Det är högsommar och höslåtter och alla på gården är i arbete. Ofta fick man hjälp av grannar vid höslåttern. Bonden med stövlarna lastar hö på skrindan. Ett annat hölass är redan framme på gården för att lastas av. Allt hö skulle tillvaratas och ett hölass från någon ö i närheten är på väg in med roddbåten. Barnens liv och sysslor är tydliga. Småsyskonen passas, en flicka följer gässen på vägen, pojken jagar fjärilar med håv och den äldre flickan till vänster sitter och stickar. Några pojkar badar i värmen. På bryggan tvättar pigan med klappträ och en annan piga på gårdsplanen bär vatten i ett ok. Brunnen är försedd med vipparm. Bikupor står bakom gårdshuset och korna betar i hagen på udden ut i sjön. Kanske är platsen en vik av Mälaren. En ångbåt passerar förbi med transport av folk och jordbruksprodukter till någon stad vid Mälaren eller storstaden Stockholm.
Bergsbruk under 1500-talet
Under medeltiden fick bergsbruket en allt större betydelse i Bergslagen. Det förbrukades mer järn, dels genom ökad efterfrågan inom landet och dels genom ökad export till andra länder. Bergsbrukets expansion gällde också utvinningen av koppar i Falun och från 1500-talet av silver i Sala. Konstnären Olle Hjortzberg har på skolplanschen försökt illustrera hur malmbrytningen gick till på 1500-talet. Genom så kallad tillmakning eldade man på berget så att det sprack upp i block. Stenblocken slås sönder med slägga och varpstenen bärs bort i korgar. Malmen hissas upp med vinsch till gruvkanten med hjälp av draghästar. Vattnet måste också tas bort på liknande sätt för att dagbrottet inte skulle bli vattenfyllt. Vedåtgången för tillmakningseldarna var stor. Gruvdrängarna manas på av fogdar och förmän. Arbetet är riskfyllt med klättring upp och ner på rangliga trästegar.
Landskapen Västmanland och Närke
Kartan visar de båda landskapen Västmanland och Närke. Färgen anger höjden över havet. Grönmarkerade områden är landområden som ligger mellan noll och 100 meter över havet. Brunmarkerade områden är landområden mellan 100 meter över havet och 400 meter över havet, i fyra skiftande bruna nyanser för varje 100 meter. Alla järnvägar är tydligt markerade liksom de stora vattenvägarna i svart. Vanliga vägar är svårare att se. Vattendragen i Västmanland är från höger: Svartån, Kolbäcksån, Hedströmmen, Arbogaån och Dyltaån. Kartan markerar landskapsgräns, länsgräns, häradsgräns och sockengräns. Symboler finns för stad, köping, industriort, slott, hälsobrunn, märkligare kyrka, kyrka, historisk ort, annan viktigare ort, fornlämning, kanal och sänkt sjö.