Pizza, risgrynsvälling och fiskpanetter

När folkskolestadgan infördes 1842 i Sverige och det bestämdes att alla barn skulle gå i skolan serverades det ingen mat i skolan. Barnen fick ta med sig mat hemifrån eller gå hem på rasten för att äta. Många fattiga familjer hade svårt att få maten att räcka till och barnen var ofta hungriga. För att barnen skulle prestera bättre i skolan införde vissa skolor skolmat I mitten av 1800-talet. Det var främst de fattiga barnen som serverades gröt och mjölk. I slutet av 1800-talet byggdes skolbespisningarna ut och nu serverades också soppa. Men de flesta hade fortfarande matsäck med sig.

1916 inrättades en bespisningsnämnd i Västerås. Nämnden skulle välja ut de elever som var berättigade till fri skolmat och även fastställa matsedeln. Pengarna kom från stadsfullmäktige som avsatt medel för att de som behövde skulle serveras mat i folkskolestyrelsens regi och inte som tidigare, att skolmaten var en angelägenhet för fattigvården. Under slutet av 1920 och början av 1930-talet gjordes försök med en så kallad Oslofrukost innan den vanliga matordningen med gröt eller soppa återupptogs. Oslofrukost innebar att eleverna fick smörgås med pålägg, mjölk och en frukt eller en grönsak. I slutet av 1930-talet bidrog staten med mer pengar till gratis skolmat för att de barn som behövde skulle få äta sig mätta. Maten som serverades i skolan var oftast gröt, välling, soppa eller stuvning.

I mitten av 1940-talet kom det förslag som är grunden till dagens fria skolmåltider. Förslaget innebar att alla barn skulle få gratis skolmat utan behovsprövning och skolorna skulle få ekonomiskt stöd för att kunna servera lagad, näringsriktig mat. Skolmaten skulle komplettera maten som serverades hemma. Alla dagar serverades oskummad mjölk, hårt bröd och smör. Maträtterna kunde vara fläskpannkaka, sillpudding eller blodpudding. Eleverna skulle också uppfostras med goda matvanor och gott bordsskick och matvakter anställdes i skolbespisningarna.

Eftersom det var ont om lokaler dröjde det till läsåret 1952–53 innan gratis skolmåltider var infört i Västerås. Från början serverades fria måltider endast i det obligatoriska skolväsendet. Så småningom infördes fria skolmåltider även i den icke obligatoriska skolan. Sedan mitten av 1960-talet har alla elever i Västerås fått fri skollunch. Pölsa, köttbullar, stekt fläsk eller dillkött är exempel på rätter som serverades under 1950- och 1960-talen.

På 1970-talet blev det allt vanligare att maten lagades någon annanstans och bara värmdes upp i skolan. Eleverna serverades mat som köttfärssås och spagetti, ärtsoppa eller korv stroganoff. Under 1980-talet infördes sparkrav och utbudet av rätter minskade. Oxjärpar, chili con carne eller moussaka kunde stå på menyn. 1997 kom en lag som medförde att alla kommuner i Sverige ska servera elever i förskolan och grundskolan gratis mat. Gymnasieskolorna faller inte inom den lagen men de flesta skolor erbjuder ändå gratis lunch till sina gymnasieelever. 2011 fick vi en ny lag som innebär att skolor ska servera näringsriktig mat. Idag serverar de flesta skolor minst två rätter varav minst en rätt är vegetarisk.